Jag hade nyligen ett samtal om personer som identifierar sig själva som ”Queerpersoner” och huruvida detta är ett fungerande begrepp över huvud taget . Vännen jag diskuterade med menade att det blir felaktigt och motsägelsefullt att definiera sig så eftersom att vara queer i mångt och mycket står för att vara utanför fasta roller. Om man kallar sig ”queerperson” har man satt sig rätt rejält i en roll och är per definition inte alls queer.
Här någonstans körde vi fast.
Jag menar att i och med att hävda sig som en ”queerperson” så säger man egentligen bara att man inte förutsätter de fasta roller som finns och inte tar dem för mer normala än några andra. Man förutsätter inte att alla i ens omgivning är hetero, att de definierar sig utefter sitt biologiska kön, att de lever monogamt osv. Ens egen sexuella läggning och de relationer man väljer att ha är irrelevanta i sammanhanget.
Min vän menade att om man ska kunna bryta upp roller så kan vi inte skapa nya för att nå det, skapandet av queer som grupp stärker ”vi” och ”de”-känslan och det är kontraproduktivt för vad queer står för.
Här menar jag att vi visst måste skapa dessa grupper i någon bakvänd ”Är ni inte mot oss är ni med oss”-anda. Jag säger inte att grupperna ska bestå, tvärt om önskar jag att vi kan ta bort dem så snart som möjligt men just nu behövs de.
Om man inte som grupp kan peka på en större grupp och säga att det här tycker ”vi” som grupp att ”ni” som grupp gör fel, hur ska man då kunna uppmärksamma alternativ i större sammanhang? Det är inte som att existensen av grupper kommer försvinna för att några inte väljer att delta? Och valet att inte tillhöra en grupp är väl också ett val av en grupp även om man inte kallar den någonting?
Jag önskar också att alla var queera men det är inte så och man kan inte låtsas som det för då händer ingenting. Men hur går man tillväga? Jag förstår ju min väns resonemang. Idéer?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar