fredag 27 januari 2012

Olja på duk, Olja på fat – Om Bukowskis roll i Lundinaffären

2007 köptes Bukowskis upp av företagarfamiljen Lundin, samma Lundin som äger Lundin Petroleum. VD för Bukowskis är Michael Storåker, tidigare delägare i reklambyrån McCann, varumärkesstrateg för lanseringen av ”Nya Moderaterna” samt tidigare sakkunnig åt Carl Bildt. Bukowskis gör just nu ett samarbete med Tensta konsthall och jag tycker att det kommer lite för lägligt för att inte se det som ett sätt att från Storåkers sida rädda sitt eget och kanske lite av företagets skinn.

Bukowskis handlar generellt med dyr konst på andrahandsmarknaden, tjänar mycket pengar på detta och har ett klientel bestående av främst affärsmän och privata, välbärgade handlare. Att de helt plötsligt vill ge pengar till ny ung konst med kritisk, politisk och multikulturell prägel känns inte som ett naturligt steg för företaget att ta. Det vill säga, om det inte var så att familjen Lundin var i blåsväder för vad de gör med exakt de människorna som Tensta konsthall ofta har valt att lyfta fram och stödja.

Tensta konsthall gör ett fantastiskt jobb, är i min mening den bästa och mest engagerade samtidskonsthallen i Sverige just nu och gör så mycket mer än bara konst. Konsthallen har tagit till sig sin multikulturella omgivning, inkorporerat den i sin verksamhet och lär ut den i skolor, de visar konst från hela världen och de gör den möjlig att se och förstå för alla. Men när man klickar på knappen för att kunna få hemsidan översatt till somaliska fastnar det fina i halsen och jag ser framför mig de somalier och etiopier som har fått betala för utställningen jag läser om.

All kultur har för lite pengar och jag klandrar inte Tensta konsthall för att vilja göra samarbeten som kan generera lite mer men det görs lite för mycket enligt Lundinska spelregler. Svensk kultur håller i nuläget på att gräva sin grav i självfinansierande, stora bolag köper eller ”hjälper” mindre i en allt större skala. Helt plötsligt så står den där, Tensta konsthall som för mig har symboliserat hoppet i en ny svensk konsttradition, finansierad av det folkmord, förtryck och den korruption som personerna som är deras kanske viktigaste målgrupp flydde ifrån. Storåker blir klappad på axeln för nya och positiva idéer för verksamheten och vore det skött på någon annat sätt så skulle jag också tycka att det vore jättebra. Men gynnar ändamålen medlem i det här fallet? Jag tror inte riktigt det.

Imorgon Lördag 28:e Januari har Tensta konsthall ett symposium på Tensta Träff kl. 14.00 om Contemporary Art and it’s Comercial Markets. Jag är kluven ifall jag ska gå eller ej, de har bjudit in många intressanta deltagare i alla fall.

Man kan läsa mer på Tensta konsthalls hemsida.
Vill man läsa mer om familjen Lundin och dess oljeaffärer har jag hört att det här är en bra bok. Affärer i blod och olja. Har inte läst den själv än.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar